Den norske terroristen Anders Behring Breivik är en av dem som tagit till sig den serbnationalistiska propagandan. I sitt manifest hyllar han serbiska krigshjältar och beskriver serberna som sina bröder utsatta för indirekt folkmord under många år. Breivik förutspår en framtida omdragning av gränserna på Balkan och en deportation av Balkans muslimska befolkning.
Under kriget i Bosnien mellan 1992 och 1995 dog, enligt siffror från Forsknings- och dokumentationscentrum i Sarajevo, 97 207 personer, varav 65 procent var bosniaker. De flesta av dessa deltog inte i striderna, utan var civila som massakrerades i tusental. Den mest omfattande massakern ägde rum i Srebrenica 1995, med 5 336 identifierade offer. Haagtribunalen menar dock att antalet döda kan vara så högt som 7 826 personer. De flesta offren var bosniakiska män. I Haagtribunalen, där processerna mot de värsta krigsförbrytarna fortfarande pågår, har man funnit att offrena mördades på grund av sin etniska, politiska och religiösa tillhörighet.
Hundratals massgravar har hittats runt Srebrenica efter folkmordet 1995
Bosniaker beordrades att bära speciella armbindlar och listor upprättades över framstående bosniakiska personer. Bosniaker fördes till läger för slavarbete och avrättades slutligen.
Serbnationalisternas stridsrop, srbinje, betyder enligt Malm ”serbplats”, det vill säga en plats för serberna, fri från bosniaker. Bosniakiska kvinnor internerades i våldtäktsläger och moskéer jämnades med marken. Målet var att skapa en homogen serbisk befolkning.
Antimuslimsk retorik då och nu
Folkmordet på bosniaker föregicks av en upptrappning av den antimuslimska retoriken. Serbnationalisternas sätt att tala om islam och muslimer påminner skrämmande nog om retoriken som används inom counterjihadkretsar i dagsläget. Islam beskrevs, precis som idag, som ett totalitärt system utan utrymme för personlig frihet och som skadligt för moderna samhällen.
Muslimer jämställdes med nazister. Arabiska ord och termer användes för att skapa en känsla av distans och olikhet. Man menade att bosniakerna använde en ”jihad-strategi” för att skapa en ”islamisk stat”. För serbnationalisterna innebar en islamisk stat inte nödvändigtvis ett nytt Iran eller en teokrati, utan helt enkelt en stat med huvudsakligen muslimsk befolkning. Bosnien sågs av serbnationalisterna som det första steget i islamiseringen av Europa. I upptrappningen inför kriget tillspetsades retoriken ytterligare, och serbnationalisterna använde sig av kraftfulla symboler för muslimernas påstådda ondska och annorlunda sinnelag och livsstil. I skrämselpropagandan ingick påståendet att muslimer var födda till slaktare, och ett bevis för detta fanns, ansåg man, i halal-slaktens grymhet. Även förbudet mot att äta fläskkött blev till en symbol för muslimernas annorlunda väsen.
***
I det tidiga 1990-talets Serbien hade diskursen kring muslimer helt klart en rasistisk komponent. Muslimer beskrevs som genetiskt underlägsna, av ”ökenursprung” och produkter av en ”soldatgen”, ett tydligt tecken på ockupationen av Europa som inleddes med Ottomanska riket och som fortsatt i nutid. Serberna däremot sågs som ett starkt folk, en ”rotnation”. Biljana Plavsic, biolog, senare president i Republiken Srpska och dömd krigsförbrytare menade att bosniakerna främst var ett ”genetiskt deformerat material” som hade konverterat till islam under den ottomanska perioden.
I retoriken användes även demografiska argument: muslimerna födde för många barn som skulle komma att överta Europa. Därför var de icke-muslimska kvinnorna särskilt hotade av islamisterna, vars mål var att förslava och våldta dem, menade man. Detta var paradoxalt nog även logiken bakom serbnationalisternas våldtäktsläger för bosniakiska kvinnor. Enligt serbnationalisterna ärvdes ras på fädernet, och hädanefter skulle de bosniakiska kvinnorna endast föda serbiska barn.
Inspiration för counterjihadrörelsen idag
Bat Ye’or inspirerades av händelserna på Balkan under 1990-talets början. Hon har beskrivit Bosnienkriget som ”ett befrielsekrig för kristna dhimmier” mot islamiseringens förtrupper. I ett tal inför International Strategic Studies Association 1995 argumenterar hon för att serberna har förslavats i dhimmiskap.
Under titeln ”Myths and politics: The Tolerant Pluralistic Islamic Society: Origin of a Myth”, beskriver Ye’or hur tidigare rika, inhemska kristna civilisationer har blivit till små, utspridda och utdöende minoriteter. Denna ”islamiseringsprocess” kallar Ye’or för dhimmiskap, och menar att serberna slåss för att befria sig från.
Ännu idag ser personer inom counterjihadmiljön Bosnien som ett exempel på hur illa det kan gå – inte för muslimer men för de länder som inte ser upp för ”det gröna hotet” från islam.
Författaren Mark Steyn använder i sin bok America Alone från 2006 Bosnien som ett exempel på faran med en demografisk obalans. Han pekar på att det var den ökade andelen bosniaker i förhållande till bosniska serber som kom att leda fram till den värsta slakten av människor i Europa sedan andra världskriget...
I ett demokratiskt tidevarv, säger Steyn, kan man inte lura demografin – förutom genom inbördeskrig. ”Detta förstod serberna: om du inte kan föröka dig snabbare än fienden – döda dem”.
Srdja Trifkovic och serbisk antimuslimsk propaganda
Srdja Trifkovic fungerar som en betydelsefull länk mellan rädslan för, och folkmordet på, bosniakerna och dagens antimuslimska rörelse. Trfikovic deltar tillsammans med Bat Ye’or, Robert Spencer och Walid Shoebat i filmen What the West Needs to Know från 2006.
2007 publicerade Trifkovic en artikel där han förutspår USAs undergång genom den befolkningsökning (den demografiska bomben) som leder till att muslimerna får övertag.
Anders Breivik, Srdja Trifkovic och Bat Ye’or - politik med gemensam agenda
Trifkovic beskriver alla muslimer som ”faktiska eller potentiella jihadister” och menar att den regerande ”kulturmarxistiska” klassen ser folkens förnekande av sin historia och kulturella identitet som ett medel för att förverkliga sitt ”revolutionära projekt”. Vid andra tillfällen har han förnekat att massakern i Srebrenica skulle ha ägt rum, och hävdat att Balkans muslimer är anhängare till Bin Laden.
Trifkovic har själv kopplingar till 1990-talets serbiska nationaliströrelse. Han var mellan 1993 och 1995 rådgivare – och enligt egen utsago – någon slags inofficiell talesperson för Republika Srbska. Trifkovic mötte personligen Karadzic medan massakern i Srebrenica pågick, men förnekar att han skulle ha känt till vad som hände. Ett forum för spridandet av Trifkovics idéer i form av böcker och artiklar är The Lord Byron Foundation for Balkan Studies, ett forskningscenter för Balkanstudier, döpt efter ”poeten som gav sitt liv i kampen mot muslimskt styre”. Bland annat granskar forskningscentret Srebrenica ur ett historierevisionistiskt perspektiv.
EXPO RESEARCH - COUNTERJIHADRÖRELSEN – en del av den antimuslimska miljön. Av MARTHA HANNUS (Läs hela rapporten PDF)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar