Att skriva om historien är ett nödvändigt självbedrägeri och ett fundament för makt. Sedan 40 år tillbaka så vet vi namn på några av de mest motbjudande historieförfalskarna som försökt påskina att nazisternas folkmord under andra världskriget inte ägt rum.
Dessa kräk tillåts noll spaltutrymme i massmedia och det med all rätta. Problematiken är att vi tycks tro att vi rår på extremisternas ondska genom sådan bannlysning, förbudstänkande och vackra Globengalor.Postpubertal och välfriserad pilsnerpöbel är ett mycket tacksamt hatobjekt.
Ingenting kunde dock vara mer onyanserat. Människor som antyder att andra folkmord, såsom de i Kina, Ryssland och Kambodja, inte ägt rum, tillåts i spaltmetrar att torgföra dessa lögner ifall de själva inte är redaktörer eller rentav sitter i Rosenbad.
Men det stannar inte där. En del talar till och med varmt om dessa terrordåd: I somras (2000) satt Jan Myrdal i TV4 och menade att Mao Zedong tog i för lätt i Tibet. Den miljon som utplånades räckte inte. Hade man, precis som i Zimbabwe "gjort upp med den otäcka, vita feodala godsägarklassen så hade problemet varit löst nu".
Dessa folkmord är, precis som nazisternas, en aning föråldrade, så vi tar en titt på ett som har mer brännande aktualitet:
En tid följde SMCC Christer Lundgren och FIB/Kulturfront. Christer Lundgren är sekreterare i den så kallade Jugoslavienkommittén och journalist. Hans alster om Balkankrigen kan bland annat läsas i vänstertidskriften FIB/Kulturfront och kan laddas ned från deras hemsida.
Lundgrens version av vad som hänt på Balkan det senaste årtiondet är så absurd att man först skrattar tomt. Enligt Lundgren har exempelvis massakern i Srebrenica aldrig ägt rum. De över 7 000 män som saknas sedan slakten lever eller dog i strid, påstår Lundgren. Massavrättningarna är bara ännu en medielögn för att svärta ner serberna. (Tankegångarna återfinns i en debattartikel i Svenska Dagbladet 5/5 2001.)
Några källor för sina påståenden har inte Lundgren. De webblänkar som refereras till är antingen nere eller ofullständiga. Han nöjer sig med att konstatera att han inte tror på FN:s Srebrenica-rapport och det noggranna utredningsarbete som Internationella Röda korset har utfört på plats.
Dock hänvisar Lundgren senare i FIB/Kulturfront nr 5 till en rättegång mellan TV-bolaget ITN och den engelska blaskan LM (Live Marxism). LM har hävdat och delvis bevisat att den dokumentär om ett koncentrationsläger som sändes 1992 var en förfalskning. LM fälldes i en domstol. Det faktum att de engelska TV reportrarna valde att filma en mängd fritt betande flyktingar genom en taggtråd, är den hörnsten som dagens socialisters teorier om västlig massmedial propaganda står och faller på.
För den som känner den haschrökande, engelska marxistscenen väl är sådana vulgära påståenden och konspirationshallucinationer inte främmande.
Enligt Lundgren så var detta en "Brittisk rättskandal i krigiskt syfte". Domen riggad eftersom den avgjordes "bara på vittnen". England är en angriparstat. EU/USA är den imperialistiska konspirationen. Serbien bara en plattform för expansion österut. Kosovos ofantliga naturtillgångar på zink och bly skall skövlas. UCK-gerillan är stödd av albanska narkotikabrottslingar. I Serbien skall maffiaekonomi installeras. Väst trycker på med "mänskliga rättigheter". USA skriver av miljoners miljoner för att starta lobbying.
Lundgren med flera glömmer att USA länge var motvilligt att engagera sig i Bosnien-konflikten under det första skedena. Det gick desto snabbare med uppdagade folkmord. Opinionssiffror i USA antyder att befolkningen inte är särskilt förtjust i USAs militära picknickar nuförtiden.
I samma andetag som Lundgren anklagar UCK för att vara styrd och influerad av brottslingar, glömmer han de repatrierade brottslingar på serberna sida, som exempelvis Arkan. Dessa kriminellt belastade personer fick fria roller inom militär, polis och politik. De har stulit, lemlästat, våldtagit, skövlat och mördat kvinnor och barn.
Grunden för maffiaekonomin lades långt innan några Nato- bomber föll. Med Cosa Nostras tilltagande försvagning i åtanke, måste nog Jugoslavien ses som maffiaekonomins självaste hemland.
Kanske är Lundgren rädd för att yttrandefriheten och de hemskheter som Jugoslavien står och väntar på och jobbar för. Yttrandefriheten, som FIB/Kulturfront, värnar så mycket om kanske kommer till Belgrad snart och då kan jugoslaver själva börja skriva om sina egna problem.
Självklart inte.
Vänstern har som vanligt bara goda syften om förblödning och vänskap. USA vill bara ha mer pengar och makt. Inga humanitära intressen får bejakas av EU.
Om Lundgren var ensam om att driva sitt historieförfalskningsprojekt vore det väl inte så mycket att bli upprörd över. FIB/Kulturfronts prenumeranter är lätträknade. Dock verkar hans åsikter verkar ha ett betydande stöd inom delar av vänstern. Riksdagsledamöterna Karin Wegestål(s) och Bengt Silfverstrand(s) ryckte förra året ut till Lundgrens försvar på Svenska Dagbladets debattsida (19/5 2000) med höga knäuppdragningar. De betecknar Lundgrens artikel, som innehåller nämnda förnekelser, som "ett seriöst försök att nyansera de ensidiga skildringarna av Balkankrisen".
I vänstertidskrifter som Norrskensflamman och FIB/Kulturfront hörs liknande tongångar. Jan Myrdal slänger ut en för honom så klassisk och infantil brandfackla. Han provocerar på Aftonbladets kultursidor under juli med att föreslå precis tvärtom: Försvinner socialismen så blir det en folkmordskatastrof. Så har det blivit i Ryssland menar han.
Serbien är utsatt för västimperialistiska övergrepp, och det en gång alliansfria Sverige spelar med.
[...]
Behovet att projicera sin vilja på något annat är att vara solidarisk och för att inskärpa det felaktiga i dagens internationella politik så passar kritikerna på att skriva om historien, alternativt förtiger den.
Det blir enklare så. Skulle man reversera samma argumentationsmetodik Lundgren använder sig av när det ylas om propaganda, massmediala komplotter och manipulation så kan man undra vem som drar i dennes trådar. I stället för att säga att även stater som leds av krigsförbrytare och diktatorer måste få göra som de vill, som i fallen Mao, Pol Pot och Lenin så hävdar man att Milosevic och serberna har blivit förtalade. Vukovar, koncentrationslägren i Bosnien och folkfördrivningen i Kosovo är uppenbarligen något som inte skall ingå i den nyansering som efterlyses av de tre.
För oss som pratat med människor som varit med vid utgrävningar av massgravar i Republika Srpska (eller som varit där), som sett återvändande FN soldaters och vänners bilder, sett deras Post-traumatiska sammanbrott, som har sett de äkta och ocensurerade filmerna från Srebrenica, hört berättelser från F7 Såtenäs Hercules-piloter och säkerhetsofficerare som var där och såg de kusligt öde byarna så är dessa texter så respektlösa mot offren att jag blir bedrövad.
Åter en gång har vi stått likgiltiga och tittat på och undrat tjatande hur det kunde hända igen, hur någon kunde bli så rå.
Samtidigt när vi har undrat så har Slobodans Milosevic brandtal funnits att bevittna på Discovery. Här får ni ett axplock:
"Ingen kraft på jorden kan stoppa det serbiska folket."
"De som vägrar erkänna det serbiska folkets storhet kan göra intet annat än att falla på knä och hoppas på vår nåd."
"Serbiens gränser går så långt den serbiska armén kan gå".
Möjligen kan vi få en förintelse konferens om detta men även Göran Persson har sina objekt för att kunna plåstra om det svenska världssamvetet och de objekten är inte muslimer, funny enough.
Omvärlden svek Bosnien. Bosnienserbiska ledare som exempelvis General Mladic som på fullaste allvar menade att muslimer inte är människor lät slakta dessa i tusentals.
Nu pissar delar av gammalvänstern på gravarna genom att låta påskina att folkmordet aldrig har ägt rum samtidigt som man pekar pinne åt äldre stofiler som fortfarande krampaktigt klamrar sig fast eller tar avstånd om nazisternas folkmord under andra världskriget.
En gång lät sig den eldfängda vänstern förföras av Sovjetunionen, Kina och Kambodja. Man solidariserade sig med de socialistiska regimerna i kampen mot den förhatliga västimperialismen. Åkte på vänskapsbesök för att titta på potemkinkulisser. Kom tillbaka ovetande om blodet under fjällräven kängorna och skrev hyllningstal som blev entré biljetter till det intellektuella och politiska etablissemanget.
Det mesta är sig likt, med den skillnaden är att landet heter Serbien.
Källförteckning:
---------------------------------------------------------------------------------------
1. Anna Dahlgrens artikel finns hos http://www.expressen.se
2. Live Marxisim: http://www.informinc.co.uk/ITN-vs-LM/index.html
3. Discovery, Bosnia. Sändes 24/12 22-02
4. Christer Lundgren på http://www.fib.se
5. Debattartikeln av SVD på http://www.svd.se
6. Kommunismens Svarta bok av Nicholas Werth finns att beställa på bokus.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar