måndag 19 december 2011

Europaparlamentets resolution från den 15 januari 2009 om Srebrenica

Europaparlamentet har utlyst 11 juli till en minnesdag för Srebrenica i hela EU, med uppmaning till icke-medlemsstater att göra detsamma. Nedan följer resolutionen (2010/C 46 E/17).
http://www.europaportalen.se/sites/default/files/imagecache/article/parlamentet.jpg

Europaparlamentet utfärdar denna resolution
  • med beaktande av sin resolution om Srebrenica av den 7 juli 2005 (1)
  • med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 16 juni 2008 och utsikterna för EU-medlemskap som erbjöds alla länder på västra Balkan vid EU:s toppmöte i Thessaloniki 2003
  • med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I juli 1995 föll den bosniska staden Srebrenica, en vid denna tidpunkt isolerad enklav, som förklarades som skyddad zon i FN:s säkerhetsråds resolution av den 16 april 1993, i händerna på de serbiska milisstyrkorna under general Ratko Mladićs befäl och Republika Srpskas dåvarande president Radovan Karadžićs ledning.

B. Under flera dagar av massmord efter Srebrenicas fall blev mer än 8 000 muslimska män och pojkar som hade sökt skydd i området under Förenta nationernas skyddsstyrkas (UNPROFOR) beskydd godtyckligt avrättade av bosnienserbiska styrkor på order av general Mladić, och av paramilitära enheter, bland dem serbiska irreguljära polisenheter som hade tagit sig in på bosniskt territorium från Serbien. Nästan 25 000 kvinnor, barn och äldre tvångsdeporterades, och det är därmed den värsta krigsförbrytelse som har ägt rum i Europa sedan andra världskrigets slut.

C. Denna tragedi, som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien har klassificerat som folkmord, ägde rum i en av FN:s säkerhetszoner och blir därför en symbol för det internationella samfundets oförmåga att ingripa i konflikten och skydda civilbefolkningen.

D. De bosnienserbiska trupperna begick en mängd brott mot civilbefolkningen i Srebrenica enligt Genèvekonventionerna. Bland annat deporterades tusentals kvinnor, barn och äldre, och ett stort antal kvinnor våldtogs.

E. Trots de enorma ansträngningar som hittills gjorts för att hitta och gräva upp massgravar och enskilda gravar och identifiera offrens kroppar, har man i utredningarna inte fullständigt kunnat rekonstruera händelserna i och kring Srebrenica.

F. Ingen verklig fred kan skapas utan rättvisa. En grundläggande förutsättning för att integrationsprocessen med EU ska kunna fortsätta är att länderna på västra Balkan fullt ut och förbehållslöst samarbetar med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.

G. General Radislav Krstić från den bosnienserbiska armén är den första person som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien funnit skyldig till att ha understött och medverkat i folkmordet i Srebrenica, men den huvudanklagade, Ratko Mladić, är fortfarande på fri fot nästan fjorton år efter de tragiska händelserna. Att Radovan Karadžić nu har lämnats över till Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien välkomnas.

H. Ett införande av en minnesdag är det bästa sättet att hedra minnet av massakrernas offer och sända ett tydligt budskap till kommande generationer.

1. Europaparlamentet hedrar minnet av alla offren för grymheterna under krigen i f.d. Jugoslavien.
Parlamentet uttrycker sitt deltagande i sorgen och sin solidaritet med offrens familjer, varav många inte har fått någon slutlig bekräftelse på vilket öde deras anhöriga gått till mötes. Parlamentet inser att den ständiga smärtan bara förvärras av att man inte lyckats ställa dem som gjort sig skyldiga till handlingarna inför rätta.

2. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på tillbörligt vis uppmärksamma årsdagen av folkmordet i Srebrenica och Potočari genom att stödja parlamentets utropande av den 11 juli till den dag då vi i EU minns offren för folkmordet i Srebrenica och att uppmana alla länderna på västra Balkan att göra likadant.

3. Europaparlamentet efterlyser ytterligare ansträngningar för att lagföra förbrytare som är på fri fot och uttrycker sitt stöd för det värdefulla och svåra arbete som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien utför och betonar att ställandet inför rätta av dem som är ansvariga för massakrerna i och kring Srebrenica är ett viktigt steg mot fred och stabilitet i regionen. Parlamentet upprepar i detta hänseende att det borde ges större uppmärksamhet åt krigsförbrytarrättegångar på hemmaplan.

4. Europaparlamentet understryker vikten av försoning som en del av den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet framhåller att de religiösa samfunden, medierna och utbildningsväsendet spelar en viktig roll i denna process för att civilpersoner från alla folkgrupper  ska kunna övervinna de tidigare motsättningarna och på allvar inleda en fredlig samexistens som kan skapa varaktig fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar alla länder att anstränga sig mer för att komma till rätta med ett svårt och turbulent förflutet.

5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i medlemsstaterna, regeringen och parlamentet i Bosnien och Hercegovina och dess entiteter samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.
(1) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 468.

Publicerat i Europeiska unionens officiella tidning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar